Påståendet om betesmarker och Amazonas

Emma Rung, VD för KRAV, försvarar skolmjölken genom att hävda att svenska betesmarker har lika många växtarter per kvadratmeter som Amazonas regnskogar. Jämförelsen blir missvisande. Även om artrikedom kan vara hög lokalt i betesmarker säger det lite om Amazonas unika ekosystem, dess enorma yta och dess betydelse för klimat och biologisk mångfald.

Avskogning och foderimport

Enligt Greenpeace är en övergång till växtbaserad kost ett av de mest effektiva sätten att minska trycket på Amazonas. Komjölk hänger ihop med foderkedjor där kraftfoder kan bidra till avskogning, bland annat genom råvaror som kopplas till regnskogsområden.

Amazonas roll för klimat och biologisk mångfald

Amazonas är världens största regnskog och ett av världens artrikaste områden. Den spelar en central roll i klimatsystemet och i att stabilisera regionala och globala vädermönster. Att likställa Amazonas med svenska betesmarker riskerar att förminska denna betydelse.

Övergödning och utsläpp från djurhållning

Djurhållning bidrar också till övergödning genom utsläpp av kväve och fosfor från gödsel. I Östersjön finns ett område med syrebrist som ofta beskrivs som ungefär 1,5 gånger större än Danmark. Det visar hur stor påverkan näringsläckage kan få i ett känsligt havsområde.

Klimatjämförelsen blir fel riktad

Rung jämför mjölkkornas klimatpåverkan med inrikestransporter. Det är en märklig parallell i en skolmatsdiskussion. Skolköken kan inte styra transportsektorn, men de kan ta bort skolmjölken, servera skolfrukt och göra växtbaserad mat till standard. Det ger en direkt effekt i den egna verksamheten.

Näringsargumentet håller inte

Rung lyfter att mellanmjölk bidrar med protein. Samtidigt bedömer Livsmedelsverket att nästan alla får i sig tillräckligt med protein, eftersom protein finns i mycket mat, och att det går bra att äta enligt tallriksmodellen även med växtbaserad kost.

Forskningen pekar mot växtbaserat

En rapport i The Lancet Planetary Health från september 2024 lyfter behovet av en global omställning mot mer växtbaserad kost. Den kopplar hög konsumtion av animaliska produkter till avskogning, förlust av biologisk mångfald, högt vattenuttag och stora växthusgasutsläpp.

Förslag till beslut

Att jämföra svenska betesmarker med Amazonas när det gäller biologisk mångfald och miljöpåverkan leder fel. Regeringen bör i stället prioritera EU:s stöd till skolfrukt och uppmuntra skolor att införa växtbaserad kost som standard. Det gynnar både miljön och barnens hälsa.