82 procent av EU:s jordbruksstöd går till animalieproduktion som orsakar 84 procent av jordbrukets klimatutsläpp. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av hela EU:s budget. Sverige bör driva på för att dessa subventioner avskaffas och att pengarna styrs om till växtbaserad livsmedelsproduktion, klimatanpassning och rewilding.

En fjärdedel av EU:s budget finansierar klimatkrisen

I maj 2024 publicerade tidskriften Nature studien ”Over 80% of the European Union’s Common Agricultural Policy supports emissions-intensive animal products”. Resultaten är slående. 82 procent av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) går till att subventionera produktion av kött, mejeriprodukter och ägg. Jordbruksstödet utgör i sin tur nästan en tredjedel av EU:s totala budget. Det innebär att ungefär en fjärdedel av allt EU spenderar går till animalieproduktion.

Samma produkter orsakar 84 procent av de växthusgasutsläpp som kopplas till EU:s livsmedelsproduktion. EU-medborgarna finansierar alltså med sina skattepengar den sektor som är mest klimatskadlig inom hela matsystemet. Det är inte en olycklig bieffekt. Det är ett aktivt politiskt val som görs varje gång EU:s budget förnyas.

Subventionerna underminerar EU:s egna klimatåtaganden

Det finns en grundläggande motsättning mellan EU:s klimatambitioner och hur jordbrukspengarna faktiskt fördelas. Animaliesubventionerna motverkar direkt tre av unionens viktigaste klimatåtaganden:

Europeiska gröna given sätter målet om klimatneutralitet till 2050, inklusive hållbara livsmedelssystem. Att pumpa hundratals miljarder kronor till den mest utsläppsintensiva livsmedelsproduktionen gör målet avsevärt svårare att nå.

Strategin från jord till bord ska minska jordbrukets växthusgasutsläpp och främja hållbar livsmedelsproduktion. Strategin saknar trovärdighet så länge merparten av jordbruksstödet går till exakt den produktion som strategin säger sig vilja reformera.

Parisavtalet förpliktar EU att minska utsläppen i linje med 1,5-gradersmålet. Stöd till högemitterande djurhållning i den storleksordning som CAP innebär gör det matematiskt svårare att uppfylla dessa åtaganden.

Vad Sverige bör driva i EU

Sverige har en unik möjlighet att ta ledarskap i denna fråga. Som EU-medlemsstat med höga klimatambitioner och starkt internationellt anseende i miljöfrågor bör den svenska regeringen driva följande krav:

1. Avskaffa direktstödet till animalieproduktion inom CAP. Det kopplade stödet som går direkt till djurhållning bör fasas ut under nästa programperiod. Pengarna bör omfördelas till växtbaserad livsmedelsproduktion, omställningsstöd för lantbrukare och ekosystemtjänster.

2. Inför klimatvillkor för allt jordbruksstöd. Så länge CAP existerar bör stödet villkoras mot klimatmål. Gårdar med höga utsläpp per producerad enhet bör inte kvalificera sig för fullt stöd.

3. Omfördela pengarna till växtbaserad omställning och rewilding. De hundratals miljarder som frigörs kan finansiera omställningsstöd till lantbrukare som vill gå från djurhållning till växtodling, forskning och utveckling av växtbaserade proteiner, samt restaurering av ekosystem på mark som frigörs.

4. Bygg allianser med likasinnade EU-länder. Danmark, Nederländerna och Tyskland har alla tagit steg mot reformerad jordbrukspolitik. Sverige bör aktivt bygga koalitioner för att driva frågan i ministerrådet.

En budgetfråga, inte bara en klimatfråga

Frågan om animaliesubventioner handlar inte enbart om klimat. Det handlar om hur europeiska skattebetalares pengar används. Att lägga en fjärdedel av EU:s budget på att subventionera den produktion som är mest skadlig för klimatet, folkhälsan och den biologiska mångfalden är ett resursslöseri av historiska proportioner.

Forskningen i Nature är tydlig. EU:s egna klimatmål pekar i en riktning, men budgeten pekar i den motsatta. Sverige bör inte acceptera denna motsägelse utan driva på för att EU:s jordbrukspolitik bringas i linje med unionens klimatåtaganden. Avskaffa animaliesubventionerna. Omfördela pengarna. Det är den enskilt viktigaste jordbrukspolitiska åtgärden EU kan vidta för klimatet.