Akut hunger fortsätter öka globalt

Den nya rapporten Global Report on Food Crises (GRFC) 2025 visar på ett dystert rekord. Under förra året levde omkring 295 miljoner människor i akut livsmedelsosäkerhet i de 53 analyserade länderna – en ökning för sjätte året i rad. Nästan var fjärde person i dessa länder befann sig på krisnivåer av hunger eller värre. Samtidigt drabbades 37,7 miljoner barn av akut undernäring.

Väderextremer påverkade 96,1 miljoner människor enligt GRFC. Dessutom förvärras dessa extremväder av klimatförändringar. Paradoxalt nog bidrar vår djurfokuserade livsmedelsproduktion till just dessa klimatförändringar. Följaktligen skapar vi en ond cirkel av torka, översvämningar och missväxt.

Två olika mått på hunger – de i akut matosäkerhet har det värst

Innan vi djupdyker i orsakerna till hungern är det viktigt att förstå vad GRFC faktiskt mäter. Global Report on Food Crises fokuserar specifikt på akut matosäkerhet – situationer så allvarliga att de kräver omedelbar humanitär hjälp. GRFC:s 295 miljoner människor befinner sig i krislägesnivåer av matosäkerhet eller värre.

Detta skiljer sig från FN:s bredare hungerrapport, State of Food Security and Nutrition in the World (SOFI), som mäter kronisk undernäring globalt. SOFI räknar 673 miljoner kroniskt undernärda människor världen över.

Här framträder en brutal verklighet: De 295 miljoner i akut matosäkerhet är i betydligt värre skick än många av SOFI:s 673 miljoner. GRFC mäter endast de vars matsituation är så hotad att den kräver omedelbar humanitär insats för att förhindra en katastrof.

Problemets kärna: Vi ger maten till djur

Paradoxen: Fler svälter medan vi använder merparten av jordbruksmarken för djurfoder. Siffrorna talar sitt tydliga språk:

Markanvändningen domineras av djurproduktion

Enligt FAO omfattar världens jordbruksmark cirka 3,2 miljarder hektar betesmark. Därutöver finns 1,57 miljarder hektar åkermark. Sammanlagt går uppskattningsvis 75–80 procent av all jordbruksmark till djurhållning. Detta är en ohållbar prioritering när miljoner svälter. Dessutom odlas en tredjedel av världens åkermark enbart för djurfoder. Följaktligen producerar vi inte mat som människor kan äta direkt.

Näringsrika baljväxter blir djurfoder

Baljväxter är ett tydligt exempel på ineffektiv resursanvändning. Trots att de är proteinrika och kan mätta miljontals människor används cirka 70 procent av den globala produktionen som djurfoder. Sojabönor dominerar med omkring 80 procent av baljväxtodlingen. Vid bearbetning utvinns olja för livsmedel och biodrivmedel, men 75–80 procent av det proteinrika sojamjölet går till djurfoder. Totalt används omkring 340 miljoner ton baljväxter årligen till djur. Även ärtor, bönor och linser används delvis som foder, motsvarande 20–25 procent av produktionen.

(FAO redovisar soja i kategorin “oilcrops” snarare än “pulses”, men botaniskt är sojan en baljväxt inom familjen Fabaceae. Här används begreppet baljväxter i bred mening, så som de flesta intuitivt förstår det.)

Den ekonomiska mekanismen bakom hunger

När foder driver upp matpriserna

Grundläggande ekonomisk teori förklarar problemet tydligt. När efterfrågan på fodergrödor ökar stiger priserna oundvikligen. Jordbruksmarken förblir ju begränsad. Därför syns denna effekt tydligt på de globala marknaderna. Hälften av all majs går till djurfoder. Likaså används 70 procent av baljväxterna som foder. Denna prioritering bidrar direkt till hunger.

Åkermark som kunde producera människoföda ”auktioneras ut” till foderproduktion. Vidare slår ekonomiska chocker särskilt hårt mot importberoende länder. Inflation driver upp priserna på basvaror som baljväxter. Följaktligen blir proteinrik mat oåtkomlig för låginkomstfamiljer.

De fattiga drabbas hårdast

Höga matpriser utestänger systematiskt låginkomstfamiljer från näringsrik mat. Först tvingas familjer minska mängden mat. Sedan försämras även kvaliteten. Ironiskt nog skulle de baljväxter som blir djurfoder kunna vara prisvärda proteinkällor. Men dessa familjer får aldrig tillgång till dem direkt.

Planetary Health Diet: En vetenskaplig väg framåt

EAT-Lancet-kommissionens banbrytande arbete

År 2019 presenterade EAT-Lancet-kommissionen en genomgripande analys. Gruppen bestod av 37 ledande forskare från 16 länder. Deras ”Planetary Health Diet” visar en tydlig väg framåt. Genom kostomläggning mot växtbaserad mat kan vi effektivt motverka hunger. Samtidigt förbättras folkhälsan dramatiskt. Dessutom minskar miljöpåverkan dramatiskt.

Dieten rekommenderar dagligt intag av fullkorn, grönsaker och frukt. Vidare föreslås minst 75 gram baljväxter per dag. Därtill kommer minst 50 gram nötter dagligen. Konsumtionen av animaliska produkter bör kraftigt begränsas. Forskningen visar att denna kost kan förebygga cirka 11 miljoner förtida dödsfall årligen. Riskerna för hjärtsjukdomar och diabetes minskar markant.

Miljö- och klimatkopplingen

En ond cirkel av hunger och klimatförändringar

Djurhållningen bidrar kraftigt till klimatförändringarna. Den står för betydande metanutsläpp. Samtidigt förstör avskogning för betesmark värdefulla kolsänkor. När klimatförändringarna leder till extremväder drabbas miljoner. GRFC rapporterar att 96,1 miljoner människor påverkades av torka och översvämningar. Således förvärrar vår matproduktion de problem den ska lösa.

EAT-Lancet visar att växtbaserad mat kan bryta denna onda cirkel. Om vi stoppar användningen av mat som djurfoder frigörs enorma arealer. Dessa kan användas för återbeskogning eller hållbar matproduktion. Därmed minskar både växthusgasutsläpp och vattenanvändning drastiskt.

Lösningen: Prioritera växtbaserad mat

Potential att mätta miljarder fler

Forskningen är entydig i sina slutsatser. En övergång till växtbaserad mat ökar dramatiskt tillgången på föda. Om vi äter grödorna direkt ökar kalorierna med upp till 70 procent. Detta är nog för att mätta miljarder fler människor. Dessutom behöver vi inte odla upp ny mark.

Vägen framåt: Konkreta och inkluderande åtgärder

Fem evidensbaserade strategier för förändring:

1. Gradvis skift mot växtbaserat med EAT-Lancets riktlinjer
   Nationella kostråd bör implementera EAT-Lancets rekommendationer. Detta innebär minst 75 gram baljväxter dagligen. Därtill kommer 50 gram nötter som primära proteinkällor. Fullkorn och grönsaker kompletterar kosten. Detta handlar inte om extrema positioner. Istället återbalanserar vi matsystemet mot hållbarhet.
2. Prioritera direkt mänsklig konsumtion
   Vi måste styra om 340 miljoner ton baljväxter från djurfoder till människor. Även en delvis omställning skulle frigöra enorma mängder mat. De som behöver maten mest skulle få tillgång till den.
3. Säkerställ näringsmässig fullständighet
   Vitamin B12-brist kan adresseras genom berikade livsmedel. Kosttillskott utgör ett annat alternativ. Moderna växtbaserade produkter möter alla näringsbehov. Därför behövs inga animaliska produkter för god hälsa. Globalt används betydligt mer vitamin B12 i djurfoder än som kosttillskott för människor. Det innebär att de flesta människor idag får sitt B12 indirekt – via animaliska livsmedel från djur som själva fått tillskott.
4. Politik som stödjer rättvis omställning
   Offentlig upphandling kan accelerera skiftet. Jordbruksstöd bör styras om mot växtproduktion. Ekonomiska styrmedel skapar rätt incitament. Småbönder behöver stöd för att ställa om från foderproduktion. Detta säkerställer en rättvis transition.
5. Kulturell känslighet och lokal anpassning
   Olika regioner kan behöva olika strategier. Dock måste fokus vara tydligt överallt. Mat för människor ska prioriteras framför djurfoder. En gradvis men snabb och bestämd övergång är nödvändig. Växtbaserad mat måste bli normen globalt.

Bemötande av vanliga invändningar

”Men animaliska produkter är näringstäta”

Detta argument ignorerar viktiga fakta. EAT-Lancet-kommissionens forskning är omfattande och tydlig. En välplanerad växtbaserad kost möter alla näringsbehov. Dessutom ger den ofta bättre hälsoutfall. De 340 miljoner ton baljväxter som blir djurfoder innehåller enorma proteinmängder. Människor skulle kunna få detta protein direkt. Resursförbrukningen skulle vara en bråkdel. Samtidigt undviks djurens lidande.

”Omställningen är för radikal”

Det är bråttom med en snabb global förändring. Vi måste minska den extrema snedfördelningen. Idag går 70 procent av baljväxterna till djur. Hälften av majsen används som foder. Samtidigt svälter miljoner människor. Även en minskning med 25 procent skulle göra stor skillnad. Miljontals människor skulle få tillgång till mat. Varje steg räknas i rätt riktning.

Slutsats: Ett val mellan fortsatt hunger eller hållbar mättnad

Sambandet är kristallklart. Vår prioritering av djurfoder driver upp matpriserna. Samtidigt förvärras klimatkrisen. Världshungern vidmakthålls av dessa val. Genom att styra om grödor till människor kan vi agera snabbt. Miljontals människors hunger kan lindras effektivt. Folkhälsan förbättras markant. Miljöpåverkan minskar drastiskt.

EAT-Lancet-kommissionen ger oss en vetenskaplig färdplan. ”Whole food plant-based” kost är nyttig och klimatvänlig. Framför allt är den nyckeln till att lösa hungerkrisen. Att sluta ge maten till djur är moraliskt rätt. Det är också en nödvändighet för vår framtid. Vi behöver en värld där alla har råd att äta sig mätta. Våra barn måste kunna växa upp friska. Planeten måste kunna föda kommande generationer.