Studiens namn: Criteria for Sustainable Public Procurement (SPP) for Food, Food Services, and Vending Machines
Publicerad: 2025, Publications Office of the European Union, Joint Research Centre report, DOI: 10.2760/0895877
Huvudförfattare och institution: Laura García-Herrero, European Commission, Joint Research Centre, Ispra, Italien

Den 16 oktober 2025 lyfte EU:s Joint Research Centre fram nya hållbarhetskriterier för offentlig upphandling av mat. Kriterierna, som är frivilliga, syftar till att hjälpa skolor, sjukhus och andra offentliga institutioner att servera mer växtbaserad mat för bättre folkhälsa, klimat och miljö. Rapporten betonar särskilt behovet av en kostomställning enligt nationella näringsrekommendationer: mer frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter och frön, samtidigt som salt, socker, mättat fett samt rött och processat kött minskas.

Vad rapporten handlar om

EU-kommissionens forskningsorgan Joint Research Centre har utvecklat ett omfattande ramverk för hållbar upphandling av mat, måltidstjänster och varuautomater. Syftet är att ge kommuner, regioner och andra offentliga aktörer verktyg för att köpa in mat som främjar hälsa, minskar klimatpåverkan och stärker miljön. Kriterierna omfattar även sociala och ekonomiska aspekter och kan anpassas efter lokala behov och införas stegvis.

Så genomfördes arbetet

Författarna byggde ett ramverk baserat på livscykelperspektiv och livscykelanalys för att bedöma miljömässiga och sociala effekter, kompletterat med ekonomiska analyser enligt EU:s Better Regulation Toolbox. Befintliga kriterier inom EU kartlades genom litteraturstudier, riktade intressentdialoger och intern forskning. Därefter utvecklades nya och uppdaterade kriterier som granskades internt inom kommissionen och skickades på riktad remiss innan slutgiltig fastställelse.

Tre centrala åtgärder för maximal effekt

Rapporten lyfter tre områden som kan ge stor påverkan i alla typer av verksamheter:

1. Planering av hälsosamma och växtbaserade måltider där frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter och frön utgör grunden, medan köttmängden minskas kraftigt
2. Minskat matsvinn genom bättre planering och rutiner
3. Systematisk mätning och uppföljning av hållbarhetsindikatorer

Dessa åtgärder gör det lättare att välja hälsosamt, minskar klimatpåverkan betydligt och sparar både resurser och kostnader.

Praktisk betydelse

När offentliga aktörer tillämpar kriterierna kan stora volymer måltider styras mot växtbaserade alternativ som gynnar folkhälsan och miljön. Detta stödjer samtidigt hållbara odlingsmetoder, öppnar marknaden för små och medelstora leverantörer och stärker matförsörjningen genom kortare distributionskedjor och tydligare uppföljning. I skolor och vårdmiljöer, där sårbara grupper som barn, äldre och sjuka serveras dagligen, kan effekten bli särskilt stor.

Slutsats

Tydliga, frivilliga upphandlingskriterier kan göra offentlig mat både hälsosammare och mer växtbaserad samtidigt som klimat och miljö stärks. Förutsättningen är att upphandlare inför dem stegvis och följer upp effekterna systematiskt. Genom att prioritera växtbaserad kost i offentlig måltidsverksamhet kan samhället ta viktiga steg mot både bättre folkhälsa och en hållbar framtid.