Studiens namn: The State of Food and Agriculture 2024: Value-driven transformation of agrifood systems
Publicerad datum och ställe: 8 november 2024, Rom
Huvudförfattare och läroverk: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) – under ledning av David Laborde (Direktör, Agrifood Economics and Policy Division) och Andrea Cattaneo (Senior ekonom och redaktör)
En global rapport The State of Food and Agriculture 2024: Value-driven transformation of agrifood systems från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) visar att ekonomiska styrmedel som köttskatt och matskatteväxling kan spela en avgörande roll för att göra våra matsystem både hälsosammare och mer hållbara. Genom att höja priset på animaliska livsmedel med höga dolda kostnader – och samtidigt sänka priset på miljövänliga och hälsosamma vegetabilier – kan vi kraftigt minska de samhällskostnader som dagens matval orsakar.
“Reforming existing tax regimes, such as differentiating value added tax rates based on health and environmental considerations, could address environmental and health costs without reducing government revenue.” (s. 123)
Metod och genomförande
FAO använder True Cost Accounting (TCA) för att synliggöra matens sanna kostnader – miljömässiga, sociala och hälsomässiga effekter som inte syns i butikens pris. Studien genomfördes i två steg:
- Global bedömning: kvantifiering av dolda kostnader i 156 länder.
- Riktade analyser: fördjupade fallstudier (bl.a. Brasilien, Etiopien och Storbritannien) med intressentdialoger och scenariomodellering.
Analysen bygger på öppna datakällor (t.ex. Global Burden of Disease och FAO:s databaser). Forskarna kopplar livsmedelstillgång till faktisk konsumtion (maskininlärning) och testar policyer – som skatter och subventioner – i simulerade scenarier.
“Economic levers can affect household consumption patterns by varying either relative prices or the incomes available for food purchases.” (s. 121)
Presentation av resultaten
FAO visar att de globala dolda kostnaderna överstiger 10 biljoner USD (PPP). 70 % av dessa är hälsorelaterade kostnader kopplade till ohälsosamma kostmönster (icke-smittsamma sjukdomar). De största drivarna i denna 70 %-andel är:
- Låg konsumtion av fullkorn – den enskilt största riskfaktorn globalt (~18 % av hälsokostnaderna).
- Högt natriumintag – driver hypertoni och hjärt-kärlsjukdom (~16 %).
- Låg konsumtion av frukt – ökar risk för hjärtinfarkt, stroke och vissa cancerformer (~16 %).
- Högt intag av rött och processat kött – särskilt i industrialiserade matsystem, bidrar betydande till hälsokostnader och samspelar med miljöpåverkan via markanvändning och utsläpp.
- Ytterligare bidrag från låg konsumtion av grönsaker och nötter samt högt intag av sockersötade drycker.
Exempel på sjukdomar som ingår i beräkningen
De icke-smittsamma sjukdomar (NCD:er) som FAO inkluderar är bland annat hjärt-kärlsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes, fetma, högt blodtryck och flera cancerformer (bl.a. kolorektalcancer och magcancer). Dessa sjukdomar orsakar stora kostnader för sjukvård, förlorad arbetskraft och försämrad livskvalitet.
Exempel på växthusgaser som ingår i beräkningen
FAO:s beräkningar omfattar de tre största växthusgaserna från livsmedelsproduktionen:
- Koldioxid (CO₂): från markomvandling, energianvändning och transporter.
- Metan (CH₄): särskilt från idisslare (kor, får) och risodling.
- Lustgas (N₂O): från kvävegödsling och markanvändning.
Rapporten pekar på att ekonomiska styrmedel kan ändra konsumtionen i önskad riktning:
- Köttskatt: minskar konsumtionen av rött/processat kött och frigör utrymme för att göra vegetabilier billigare.
- Matskatteväxling: sänk moms på frukt och grönt, höj på animalier – kan minska utsläpp och hälsorisker utan att minska statens intäkter.
- Subventioner på vegetabilier: ökar tillgänglighet och efterfrågan, särskilt i grupper där priselasticiteten är högre.
“Subsidizing fruits and vegetables has shown positive results where demand is price sensitive.” (s. 122)
FAO betonar samtidigt social balans: styrmedel ska utformas så att låginkomsttagare inte drabbas oproportionerligt. Intäkter kan återföras via riktade stöd, skolluncher, kontantstöd och näringsprogram.
Information om huvudförfattaren
Rapporten är framtagen av ett multidisciplinärt FAO-team under ledning av David Laborde och Andrea Cattaneo. Förordet är undertecknat av FAO:s generaldirektör Qu Dongyu. FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) ansvarar för publiceringen.
Avslutning
Huvudbudskapet är tydligt: genom köttskatt och matskatteväxling kan vi göra vegetabilier billigare, sänka de dolda hälso- och miljökostnaderna och stärka folkhälsan. Det här är en omställning som gynnar både människor och planeten.
Källa
The State of Food and Agriculture 2024: Value-driven transformation of agrifood systems
https://doi.org/10.4060/cd2616en