När två göteborgsdemokrater nyligen hävdade att stadens skolmat är ”alltför växtbaserad” och att elever inte blir mätta, valde vi att bemöta med fakta. Nu har vår replik publicerats på Göteborgs-Postens debattsida.

Debatten handlar om mer än skolmat – den handlar om barnens framtid, folkhälsan och planetens överlevnad.

Läs hela debatten:
Vårt svar i GP: Problemet är inte den växtbaserade maten, utan smaken

Bakgrunden: En debatt om skolmatens innehåll

Den 13 oktober publicerade Martin Wannholt (D), kommunalråd och partiledare, tillsammans med Jessica Blixt (D), ledamot i grundskolenämnden, en debattartikel i GP där de kritiserade Göteborgs växtbaserade skolmat. Deras budskap var tydligt: elever blir inte mätta, och det måste finnas ett fullgott animaliskt alternativ varje dag.

Som liberal tankesmedja med fokus på hållbara matsystem kunde vi inte låta denna kritik stå oemotsagd. Den 19 oktober publicerades vår replik, skriven av Linda Lindström och Jonas Norberg.

Smak och tillagning – inte växtbaserat i sig – är nyckeln

Vårt centrala budskap är enkelt: Problemet är inte den växtbaserade maten, utan hur den tillagas och presenteras. Barn och unga älskar mat med välbekanta smaker – linsfärs med tacosmak, böngryta med curry, kikärtsbullar som påminner om köttbullar. När växtbaserad mat tillagas med rätt kryddning och kunskap blir den både mättande och uppskattad.

Med saftig, smakrik växtbaserad mat får eleverna kraft och fokus för lärande. Det är inte symbolpolitik, som våra meningsmotståndare hävdar – det är praktiskt matlagande grundat i evidensbaserad vetenskap.

Vetenskapen är glasklar

I vår replik presenterar vi den samlade forskningen om varför växtbaserad skolmat är avgörande:

Klimatet och den biologiska mångfalden

Svenskt nötkött orsakar 70 gånger mer växthusgasutsläpp än bönor per kilo protein, enligt RISE Klimatdatabas. En ny studie i Nature Food visar att skillnaderna är ännu större när det gäller biologisk mångfald: nötkött driver 100 gånger större artförlust än baljväxter per proteinmängd.

Folkhälsokrisen bland unga

Antalet unga svenskar med tjock- och ändtarmscancer har nästan tredubblats sedan tidigt 1990-tal. WHO:s cancerforskningsinstitut IARC klassar processat kött som cancerframkallande. Varje extra 50 gram processat kött per dag – ungefär en korv – ökar risken för tjocktarmscancer med 18 procent. Därför bör processat kött inte serveras i skolan.

Ungdomars extrema köttkonsumtion

Svenska ungdomar äter i genomsnitt 672 gram rött kött och chark per vecka. Det är nästan dubbelt så mycket som Livsmedelsverkets nya maxgräns på 350 gram per vecka. Ska unga människor klara denna rekommendation måste skolorna ta ansvar och servera mer växtbaserad mat. Även Nordiska näringsrekommendationerna 2023 är tydliga: kosten ska huvudsakligen vara växtbaserad och rik på fullkorn, grönsaker, frukt, baljväxter, nötter och frön.

EAT-Lancet Commission 2.0: En global vändpunkt

Den 2 oktober 2025 publicerades världens mest omfattande utvärdering av matsystem – EAT-Lancet Commission 2.0. Resultaten är slående: en huvudsakligen växtbaserad planetär hälsodiet kan rädda upp till 15 miljoner liv per år globalt och halvera matens växthusgasutsläpp. För Sverige innebär det nästan 20 000 räddade liv varje år.

En del av Agenda 2030

Göteborg arbetar aktivt med Agenda 2030, och valet av skolmat är en av de mest kraftfulla åtgärderna för att nå målen för god hälsa, klimatåtgärder och biologisk mångfald. Detta är inte ideologi – det är praktisk politisk handling baserad på bästa tillgängliga vetenskap.

Vår slutsats

Växtbaserade skolmåltider är inte symbolpolitik. De är en nödvändig åtgärd för barnens hälsa och framtid, grundad i evidensbaserad vetenskap. Med rätt kunskaper i tillagning och kryddning kan linser, bönor och kikärter bli saftiga, smakrika och uppskattade av eleverna – så att de både trivs och lyckas i skolan.