Att införa en skatt på kött är nödvändigt om vi ska lyckas minska matproduktionens klimatpåverkan. Trots detta har frågan länge undvikits. Artikeln “Meat taxes are inevitable, yet we seem to shy away from them. But why?” publicerades i tidskriften Food Policy (online i december 2024, i 2025 års volym) och lyfter behovet av att införa köttskatter för att minska miljöskadorna från animaliska livsmedel. Den är skriven av forskaren Sanchayan Banerjee vid King’s College London och Vrije Universiteit Amsterdam.

Animaliska produkters miljöpåverkan

Artikeln visar att kött och mejeriprodukter orsakar stor skada på miljön, oavsett hur de produceras. Särskilt skadliga är produkter från idisslande djur, som kor och får. Dessa produkter bidrar kraftigt till klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och övergödning.

Ekonomiska styrmedel behövs

Ur ett ekonomiskt perspektiv är köttskatter ett effektivt sätt att minska konsumtionen. Dessa skatter kallas Pigouvianska skatter, efter ekonomen Arthur Cecil Pigou, och syftar till att inkludera miljökostnader i produktens pris. När konsumenter köper kött idag betalar de för själva produktionen, men inte för den miljöskada som produkten orsakar. En köttskatt skulle korrigera detta genom att lägga till miljökostnaderna i priset.

(Kommentar från Hållbart Matsystem: 82 procent av EU:s jordbrukssubventioner går till produktion av animalier.)

Motstånd från lobbygrupper

Även om köttskatter är viktiga för att nå klimatmålen möts de av starkt motstånd från mäktiga lobbygrupper. Dessa grupper arbetar för den ultraprocessade livsmedelsindustrin och består av minst 268 intresseorganisationer världen över.

Spridning av myter om köttskatt

Lobbygrupper sprider också missvisande information och myter om att köttskatter skulle vara orättvisa och ineffektiva. Istället föreslår de ofta frivillig självreglering, trots att forskning visar att bindande åtgärder är mer effektiva.

Artikeln slår hål på fem vanliga myter kring köttskatter:

1. De är inte suboptimala, utan tvärtom effektiva.
2. De behöver inte vara regressiva (drabba låginkomsttagare hårdare) om skatteintäkterna används rätt.
3. De behöver inte vara opopulära; undersökningar visar att många européer stödjer skatten om intäkterna hanteras rättvist och transparent.
4. Motståndet mot skatten drivs främst av lobbygrupper, inte av dess faktiska effekter.
5. Köttskatten behöver inte utesluta andra åtgärder, utan kan kombineras med kompletterande insatser.

Ekonomiska styrmedel avgörande

Författaren betonar att informationskampanjer och “mjuka” styrmedel, som frivilliga åtgärder, inte är tillräckliga för att uppnå verklig förändring. Därför är ekonomiska styrmedel som köttskatter avgörande. Artikeln rekommenderar en skatt som baseras på utsläpp av växthusgaser, vilket kan ge stora miljövinster och bättre folkhälsa.

Slutsats: Vetenskap framför särintressen

Banerjee menar att det är viktigt att motverka lobbyisternas inflytande och se till att politiken baseras på vetenskapliga fakta snarare än särintressen. För att klara klimatkrisen och skapa en hållbar framtid är införandet av köttskatt därför både oundvikligt och nödvändigt.