Forskarna baserade sin analys på data från Islands nationella kostundersökning (2019–2021) samt en separat undersökning av veganer (2022–2023). Varje deltagare genomförde två detaljerade 24-timmars kostregistreringar. Därefter analyserade forskarna både näringsintag och klimatpåverkan med hjälp av internationella databaser.

Hälften så stora klimatutsläpp

För att beräkna växthusgasutsläpp använde forskarna den danska CONCITO-databasen. De fann att veganerna i studien släppte ut hälften så mycket växthusgaser från maten som omnivorerna – i genomsnitt 2,6 kilo CO₂-ekvivalenter per dag jämfört med 5,3 kilo.

Veganer följer näringsrekommendationerna i betydligt högre utsträckning

När forskarna utvärderade hur väl de olika grupperna följde de officiella näringsrekommendationerna visade veganerna genomgående bättre resultat. På nästan alla centrala näringsområden presterade de avsevärt bättre än omnivorerna.

• Fiber: 74 % av veganerna uppnådde rekommenderat intag, jämfört med endast 8 % av omnivorerna
• Mättat fett: 54 % av veganerna höll sig inom gränsvärdet, mot bara 7 % av omnivorerna
• Kolhydrater: 62 % av veganerna följde rekommendationerna, jämfört med 22 % av omnivorerna
• Totalt fett: 71 % av veganerna låg rätt, mot 42 % av omnivorerna
• Tillsatt socker: 84 % av veganerna klarade riktvärdet, jämfört med 69 % av omnivorerna

Studien visar att vegankost är bättre för klimatet och att veganer i mycket högre utsträckning följer de officiella kostråden. Medan 79 % av omnivorerna nådde det rekommenderade intaget på minst 0,83 gram protein per kilo kroppsvikt, var andelen bland veganerna 52 %.

Kalcium och jod – utmaningar för veganer

Trots att 97 % av veganerna tog kosttillskott hade de ett lägre intag av flera viktiga mineraler, särskilt kalcium och jod:

• Kalcium: Veganerna fick i genomsnitt 701 mg per dag, jämfört med 897 mg hos omnivorerna
• Jod: Veganerna fick 74 mikrogram per dag, medan omnivorerna fick 127 mikrogram

Båda nivåerna låg under den rekommenderade miniminivån för veganerna. Samtidigt visade analysen att veganerna fick i sig betydligt mer av vissa näringsämnen, bland annat C-vitamin, folat och järn.

Lika mycket ultraprocessad mat

En oväntad upptäckt var att både veganer och omnivorer konsumerade lika mycket ultraprocessad mat – omkring 46 % av det totala energiintaget. Enligt forskarna tyder det på att det ökande utbudet av bearbetade veganska produkter gör att en växtbaserad kost inte per automatik innebär att man äter mer naturlig mat.

Sammanfattning

Studien ger tydliga och vetenskapligt förankrade bevis: en växtbaserad kost är inte bara avsevärt bättre för klimatet – den är också betydligt hälsosammare enligt de officiella isländska näringsrekommendationerna.

Veganerna i studien följde rekommendationerna dubbelt så bra eller bättre än omnivorerna på fem av sex centrala näringsområden.

Samtidigt lyfter forskarna fram några viktiga råd för veganer:

• Välj proteinrika växtbaserade livsmedel
• Använd kalciumberikade växtdrycker
• Överväg jodtillskott eller joderat salt

För omnivorer visar resultaten att ett skifte mot mer växtbaserad kost kan ge stora vinster för både hälsa och klimat. Även små förändringar kan göra stor skillnad. Forskarna betonar behovet av att uppdatera näringsrekommendationerna så att de i högre grad tar hänsyn till olika kostmönster. Enligt studien bör framtidens riktlinjer skilja mellan veganer och omnivorer, då deras näringsbehov och potentiella risker ser olika ut.

Som en av de mest omfattande jämförelserna mellan veganer och omnivorer i Norden bekräftar studien vegankostens dubbla styrka: bättre för hälsan och bättre för planeten.