Indien har tagit ett historiskt steg mot en mer hållbar framtid genom en omfattande skattereform som gör växtbaserad mat betydligt billigare och mer tillgänglig för landets 1,4 miljarder invånare. Den 22 september 2025 trädde nya skatteregler i kraft som dramatiskt sänker priserna på allt från havremjölk till växtbaserat kött – en reform som sammanföll symboliskt med den religiösa festivalen Navratri.¹

Vad innebär GST-systemet?

GST (Goods and Services Tax) fungerar som Indiens motsvarighet till den svenska momsen, ett ett enhetligt skattesystem som ersatte landets tidigare komplexa lapptäcke av olika skatter och avgifter. Systemet har flera skattesatser som tillämpas på olika typer av varor och tjänster, och det är just dessa satser som nu har omstrukturerats till förmån för växtbaserade livsmedel.

Den stora skattereformen

GST-rådet har genomfört en genomgripande omstrukturering som skapar tydligare kategorier med huvudsakligen två skattesatser: 5 procent och 18 procent.² ³ De mest betydande förändringarna omfattar:

Mjölkalternativ

Växtbaserade mjölkalternativ har fått sina skattesatser dramatiskt sänkta från 18 procent till endast 5 procent. Detta gäller sojamjölk, mandelmjölk, havremjölk och andra vegetabiliska alternativ.⁴ ⁵ ⁶ Även färdiga drycker baserade på sojamjölk omfattas av reformen, med en sänkning från 12 procent till 5 procent.⁷

Proteinkällor och andra produkter

Texturerade vegetabiliska proteiner, den kategori som inkluderar växtbaserat kött från ärtor, sojabönor och andra vegetabiliska källor, omfattas nu av den förmånliga skattesatsen på 5 procent.⁸ ⁹ ¹⁰ Reformen inkluderar även osötade växtbaserade mjölker, frukter, nötter, frön och soppor, under förutsättning att produkterna är helt fria från animaliska ingredienser.¹ ¹¹ ²

Hälsofördelar och miljövinster

Dokumenterade hälsoeffekter

Omfattande forskning visar att växtbaserad kost medför betydande hälsofördelar jämfört med traditionella animaliska produkter. Växtbaserade alternativ innehåller genomgående mindre mättat fett än kött och mejeriprodukter,¹³ vilket forskare kopplar till minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och fetma.¹⁴

Miljöpåverkan

Ur miljöperspektiv är förändringen revolutionerande. Djuruppfödning står idag för cirka 14,5 procent av världens totala växthusgasutsläpp,¹⁵ medan växtbaserad livsmedelsproduktion kräver uppskattningsvis 75 procent mindre mark och vattenresurser.¹⁶ Reformen harmoniserar därmed perfekt med Indiens ambitiösa klimatåtagande att minska sina koldioxidutsläpp med 45 procent till år 2030.¹⁷

Ekonomiska effekter och marknadsutveckling

Direkta priseffekter

Skattesänkningen förväntas ge snabba och märkbara effekter på konsumentpriserna när företag justerar sina priser nedåt för att spegla de lägre kostnaderna.¹⁸ Ledande branschanalytiker förutspår att försäljningen av veganprodukter kan öka med 20-30 procent som direkt följd av reformen.¹⁹

Marknadsexpansion

Den indiska marknaden för växtbaserade livsmedel har redan uppvisat imponerande tillväxtsiffror på cirka 20 procent årligen.²⁰ Reformen kan delvis ses som ett strategiskt svar på handelspolitiska utmaningar, inklusive potentiella tullar från USA under president Donald Trumps administration.²¹

Samtidigt stärker reformen lokala jordbrukare och stimulerar innovation inom livsmedelssektorn,²² vilket bidrar till utvecklingen av en mer diversifierad och motståndskraftig ekonomi. Internationella experter beskriver Indiens initiativ som en avgörande milstolpe i den globala omställningen mot en grönare ekonomi.²³

Internationella perspektiv och framtida möjligheter

Indiens djärva skattereform väcker berättigade frågor om huruvida andra länder bör överväga liknande åtgärder. EU och Sverige har redan etablerat ambitiösa miljömål genom den europeiska gröna given och nationella klimatåtaganden, men skatteincitament för växtbaserad mat saknas fortfarande i stor utsträckning.

Potentiella fördelar för EU och Sverige 

En liknande skattepolitik i EU och Sverige skulle kunna:

• Förbättra folkhälsan genom ökad konsumtion av näringsrika växtbaserade alternativ
• Minska sjukvårdskostnader kopplade till livsstilsrelaterade sjukdomar
• Accelerera klimatarbetet genom kraftigt minskade utsläpp från livsmedelssektorn
• Stimulera innovation och skapa nya arbetstillfällen inom den snabbväxande växtbaserade industrin
• Stödja jordbrukare i omställningen mot mer hållbara och lönsamma odlingsformer

Slutsats

Indiens skattereform representerar ett paradigmskifte i hur stater kan använda ekonomiska styrmedel för att främja både folkhälsa och miljömässig hållbarhet. Resultaten kommer att följas noggrant av beslutsfattare världen över som söker effektiva vägar mot en mer hållbar framtid. För konsumenter, producenter och planeten kan detta vara början på en global revolution inom livsmedelssektorn.