Mänsklighetens påverkan på planeten har orsakat en dramatisk minskning av den globala biomassan med cirka 50 procent. Denna nedgång kan främst tillskrivas skogsskövling (till stor del på grund av djurhållning) och fiske, samt andra människoskapade påverkansfaktorer.

Dessutom har nästan hälften av jordens skogar försvunnit. Sedan 1970 har biomassan hos fiskar, amfibier, reptiler, fåglar och däggdjur drabbats särskilt hårt och minskat med hela 58 procent. Denna alarmerande trend fortsätter att accelerera och är ett direkt resultat av mänsklighetens fortsatta påverkan på ekosystemen

Mänsklig påverkan: Cirka 50 procent av jordens biomassa har försvunnit på grund av människan

Rapporten ”The Biomass Distribution on Earth” av Yinon M. Bar-On, Rob Phillips och Ron Milo, publicerad 2018 i PNAS, uppskattar den globala biomassan – vikten av allt levande material på jorden – till cirka 550 gigaton kol (Gt C)^[1]. Enligt studien har människan orsakat en minskning av cirka 50 procent av den totala biomassan sedan vår arts uppkomst, främst genom att halvera växtbiomassan från cirka 1 000 Gt C till 450 Gt C^[1]. Detta beror på aktiviteter som avskogning, jordbruksexpansion och urbanisering, som har förstört naturliga ekosystem och ersatt dem med mänskligt styrda områden^[2].

Huvudgrupper och deras andelar

Biomassan domineras av ett fåtal stora grupper^[1]:

• Växter: Cirka 450 Gt C, vilket är runt 82% av totalen. De flesta är landbaserade, som träd och gräs, medan marina växter som alger utgör mindre än 1 Gt C. Uppskattningen baseras på remote sensing för att mäta trädens höjd och täthet^[1].
• Bakterier: Cirka 70 Gt C, främst i djupa underjordiska miljöer som akviferer och havsbotten. De utgör en stor del av mikrobiell biomassa^[1].
• Archaea: Cirka 7 Gt C, också mest i djupa subsurface-miljöer. Dessa är primitiva mikroorganismer som liknar bakterier men trivs i extrema förhållanden^[1].
• Svampar: Cirka 12 Gt C. De inkluderar svampar i jord och skogar, men osäkerheten är högre på grund av bristande data från djupa miljöer^[1].
• Protister: Uppskattas till cirka 4 Gt C, mest encelliga organismer i hav och jord^[1].
• Djur: Endast cirka 2 Gt C, varav majoriteten är marina. Detta är mindre än 0,4% av totalen^[1].
• Virus: Cirka 0,2 Gt C, den minsta gruppen, men de påverkar ekosystemen starkt^[1].

Inom djurgruppen bryts det ner så här^[1]:

• Arthropoder (insekter, spindlar, kräftdjur): Cirka 1 Gt C.
• Fisk: Cirka 0,7 Gt C.
• Människor: Cirka 0,06 Gt C.
• Boskap (kor, grisar etc.): Cirka 0,1 Gt C.
• Vilda landdäggdjur: Cirka 0,003 Gt C.
• Vilda fåglar: Cirka 0,002 Gt C.
• Tamfåglar (mest kycklingar): Cirka 0,005 Gt C.

Människor och boskap väger tillsammans mer än alla vilda däggdjur och fåglar kombinerat, och överstiger alla vertebrater utom fisk^[1].

Fördelning mellan miljöer

Biomassan är ojämnt fördelad^[1]:

• Landbaserad (terrestrial): Cirka 470 Gt C, dominerad av växter^[1].
• Marin (hav): Cirka 6 Gt C, dubbelt så mycket som tidigare uppskattningar. Här är djur (5 Gt C) mer än producenter som alger (1 Gt C), vilket skapar en inverterad pyramid där konsumenter väger mer än producenter^[1].
• Djupa subsurface (underjordiskt och havsbotten): Cirka 100 Gt C, mest bakterier och archaea^[1].

Landbiomassan är cirka 100 gånger större än marin, trots att haven täcker 71% av jorden^[1].

Mänsklig påverkan

Före människans påverkan var biomassan högre. Till exempel^[1]:

• Vilda landdäggdjur: Cirka 0,02 Gt C före istidens utrotningar, nu sju gånger lägre^[1].
• Marina däggdjur: Minskat fem gånger genom valjakt, från 0,02 Gt C till 0,004 Gt C^[1].
• Vilda däggdjur totalt: Minskning med cirka 85% sedan människans uppkomst^[1].
• Vilda däggdjur och fåglar: Människan har förstört cirka 83% av vilda däggdjurs biomassa^[2].

Metoder och osäkerheter

Uppskattningarna bygger på lokala prover som skalas upp globalt, med korrelationer till miljöfaktorer. Osäkerheter är stora för subsurface (faktor 10 eller mer) på grund av svåra mätningar. Rapporten använder Voronoi-diagram för att visualisera proportioner, där varje cells area motsvarar biomassan^[1].

Denna översikt visar att växter och mikrober styr biosfären, medan djur – inklusive oss – är en liten del. Rapporten understryker att människan, trots att vi utgör bara 0,01% av biomassan, har orsakat en minskning av cirka 50% av den totala biomassan genom historiska aktiviteter som jakt, avskogning och jordbruksexpansion, vilket hotar biologisk mångfald och klimatstabilitet^[1][2].