Stor omställning i Flandern
I Flandern, där merparten av Belgiens grisproduktion är koncentrerad, pågår en omfattande omställning inom jordbrukssektorn. Till år 2030 beräknas antalet grisar minska med 16–23 procent jämfört med 2024. Bakom utvecklingen står ett statligt omställningsstöd som gör det möjligt för producenter att frivilligt avveckla sin verksamhet. Stödet är en central del av Belgiens strategi för att minska jordbrukets miljö- och klimatpåverkan, särskilt när det gäller utsläpp av kväve, metan och ammoniak.

Grisbeståndet på lägsta nivå sedan 1990
Sedan 2015 har grisbeståndet minskat med 19 procent, och 2023 låg det på cirka fem miljoner djur – den lägsta nivån sedan 1990.

Frivilligt utköpsprogram med EU-stöd
Den flamländska regeringen har infört ett frivilligt utköpsprogram som fungerar som ett omställningsstöd för grisproducenter. Programmet, som godkändes av EU-kommissionen i mars 2023, har en total budget på 200 miljoner euro. Det erbjuder ekonomisk kompensation på upp till 120 procent av värdetappet på tillgångar såsom djur, byggnader och utrustning, med särskilt fokus på små och medelstora producenter.

366 gårdar har avvecklats – flest i Västflandern
Hittills har 366 grisgårdar valt att delta i programmet: 156 i den första omgången 2023 och ytterligare 210 i den andra omgången. Många av dessa gårdar är belägna i Västflandern, den region i Belgien med högst koncentration av grisproduktion, där cirka 60 procent av deltagarna i den andra fasen återfinns.
Som en del av programmet förbinder sig deltagarna att avveckla sin verksamhet och stänga sina stallar. Detta har hittills resulterat i en minskning av cirka 367 000 grisar.

Drivkraft: Skärpta miljökrav och kvävedekret
Bakgrunden till omställningsstödet är EU:s skärpta miljökrav och det flamländska kvävedekretet, som syftar till att minska grisbeståndet med upp till 30 procent för att begränsa utsläppen av kväve och växthusgaser.

Betydande utsläpp från grisproduktion
Grisproduktionen utgör en betydande källa till metan, som bildas vid djurens matsmältning, samt ammoniak från gödsel och stallmiljöer – ämnen som bidrar till klimatförändringar, övergödning och luftföroreningar.

Minskade utsläpp av metan och ammoniak
Genom stödet förväntas metanutsläppen minska med 16–23 procent fram till 2030. Minskningen av ammoniakutsläpp tros bli ännu större, i synnerhet eftersom många av de nedlagda gårdarna saknar moderna tekniker för att reducera utsläppen.

Generationsskiften påverkar också
Utöver det statliga omställningsstödet bidrar även generationsskiften till nedgången inom grisproduktionen. Över en tredjedel av producenterna saknar efterträdare och planerar att avveckla verksamheten i samband med pension, då en fortsättning skulle kräva omfattande investeringar i miljöanpassad teknik såsom ammoniakreducerande stallar och hållbar gödselhantering.

Producenternas reaktioner och varierat intresse
En undersökning visar att 65 procent av grisproducenterna redan idag beaktar den strikta kvävepolitiken i sina beslut, vilket tydliggör att omställningsstödet kommer i rätt tid för många. Intresset för att delta har dock varierat: den andra ansökningsomgången lockade fler än den första, men det totala deltagandet blev lägre än väntat, bland annat till följd av förbättrad lönsamhet i branschen under det senaste året.

Modell för ett grönare jordbruk i Europa
Flanderns modell kan fungera som förebild för andra europeiska regioner som står inför utmaningen att balansera livsmedelsproduktion med klimat- och miljömål. Den visar hur riktade ekonomiska incitament kan underlätta en kontrollerad och hållbar omställning till ett grönare jordbrukssystem.