Europas största bondeägda mejerikooperativ befästs på en planet där boskapen väger 14 gånger mer än alla vilda däggdjur

Europeiska kommissionen har godkänt Arla Foods förvärv av tyska DMK och nederländska DOC Kaas helt utan villkor. Därmed bildas Europas största bondeägda mejerikooperativ, med 11 200 mjölkbönder, 28 800 anställda och en pro forma-omsättning på drygt 20 miljarder euro.

Men Bryssels prövning stannade vid konkurrensen. Klimatet, metanet, marken, den biologiska mångfalden och djuren låg utanför.

Mer mjölk betyder mer metan

Syftet med fusionen var ökad produktivitet. Den gemensamma mjölkpoolen blir omkring 19,4 miljarder kilo per år. Arlas kontrollerade mjölkvolym växer med drygt 35 procent.

Metanet från kornas matsmältning är mjölkproduktionens tyngsta klimatavtryck. Gasen är kortlivad men kraftfull och omkring 80 gånger så stark som koldioxid sett över 20 år.

Den står för ungefär 30 procent av uppvärmningen sedan industrialiseringen. (Läs mer här: Djurhållning står för en tredjedel av världens metanutsläpp orsakade av människor.)

Kon som mjölkas blir nötkött som orsakar enorma växthusgasutsläpp

Invändningen att Arla bara är mjölk håller inte, för det är samma djur, samma mage och samma metan.

När en mjölkko inte längre mjölkar tillräckligt slaktas hon. Hennes tjurkalvar föds upp och slaktas när de är unga. Enligt branschorganisationen Svenskt Kött kommer omkring 60 procent av det svenska nötköttet från mjölkraser, alltså mjölkkor som slaktas och deras kalvar.

Svenskt nötkött orsakar per kilo 56 gånger mer växthusgaser än bönor enligt RISE klimatdatabas.

Kor och förlust av biologisk mångfald

WWF:s Living Planet Report 2024 visar att de övervakade populationerna av vilda ryggradsdjur i världen i genomsnitt har minskat med 73 procent mellan 1970 och 2020.

Enligt kartläggningen av alla däggdjurs biomassa (PNAS 2018) väger boskapen, till stor del nötkreatur och grisar, ungefär 14 gånger mer än alla vilda däggdjur tillsammans. Människor och boskap utgör omkring 96 procent av all biomassa från däggdjur och de vilda djuren bara omkring 4 procent.

Mellan 75-80 procent av världens jordbruksmark används för djurhållning (läs mer här: Ge maten till människor istället för djur). Högintensiv mjölkproduktion kräver stora mängder odlat foder. I Sverige är vallfoder viktigt, men produktionen binder ändå stora arealer mark som kunde användas till natur, återvätning, skog eller mat direkt till människor.

Många hektar som binds upp för att föda upp djur är dessutom mark som annars kunde återförvildas och ge plats åt vilda djur och naturrestaurering. Ökad mjölkproduktion bidrar därför till ett markutnyttjande som håller den vilda naturen tillbaka.

Ett bolag som redan fällts för att vilseleda

Arla bör man inte ta på orden i klimatfrågan. Efter en process driven av Konsumentombudsmannen förbjöd Patent- och marknadsdomstolen bolaget att marknadsföra produkter med påståenden om ett netto klimatavtryck på noll (2023).

Mönstret är hela branschens. En ny granskning visar att 98 procent av 1 233 miljöpåståenden klassas som greenwashing och att bara tre påståenden har stöd i vetenskaplig litteratur (läs mer här: Tung studie avslöjar 98 procent greenwashing i animalieindustrins klimatlöften).

Vad detta betyder för Sverige

Jordbruket är Sveriges största källa till metan och lustgas. Inom jordbruket är den största metanposten djurens fodersmältning, framför allt från nötkreatur.

Arla bygger sitt varumärke på idylliska bilder av betande kor, samtidigt som bolaget enligt Greenpeace i det tysta har understött en uppluckring av betesrätten, mjölkkornas lagstadgade rätt att beta ute på sommaren. Om Greenpeace har rätt marknadsför Arla därmed just det som bolaget politiskt motarbetar.

Bakom siffrorna finns en hård verklighet för bönderna. Sedan 1990 har omkring nio av tio svenska mjölkgårdar lagts ned, från nära 26 000 till drygt 2 600. Samtidigt har den genomsnittliga besättningen vuxit till ungefär fem gånger sin tidigare storlek.

Vägen framåt

Lösningen är att ge bönderna en bättre framtid. Sverige bör erbjuda sina lantbrukare samma gröna omställning som Danmark just har genomfört.

I den danska Gröna trepartsöverenskommelsen 2024 avsattes omkring 40 miljarder danska kronor till en omställningsfond. Pengarna ska bland annat användas för att köpa jordbruksmark, plantera 250 000 hektar ny skog och återväta omkring 140 000 hektar dränerad mark. Överenskommelsen förhandlades dessutom fram tillsammans med böndernas egna organisationer.

Danmark inför dessutom världens första klimatavgift på utsläppen från djurhållningen. Det är en finansierad väg mot mer natur och mer rewilding.

Pengarna finns dessutom redan inom EU. En studie i Nature Food visar att omkring 82 procent av EU:s jordbruksstöd i praktiken går till animalier: 38 procent direkt och 44 procent via stöd till djurfoder.

Det finns alltså redan stora jordbruksstöd som skulle kunna styras om, men det kräver politiska beslut. Samma union som just vinkade igenom fusionen i en konkurrensprövning utan klimat- eller biodiversitetsvillkor finansierar också den mjölkproduktion som affären vilar på. Det visar tydligt var problemet ligger.

Klimatpolitiska rådet har redan föreslagit att metan och lustgas från jordbruket prissätts (läs mer här: Klimatpolitiska rådets rapport 2025: Prissätt metan och lustgas från jordbruket). Intäkterna kan sänka priset på frukt, grönt och baljväxter.

Det är den vision vi i Hållbart Matsystem vill se: ett växtbaserat samhälle med fria betande djur och storskalig rewilding i stället för klimatskadlig mjölkproduktion.