Beslut: Resolution om EU:s djurhållningssektor (betänkande A10-0088/2026) Rapportör: Carlo Fidanza (ECR, Italien) Institution: Europaparlamentet, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (AGRI) Slutomröstning hela resolutionen: 426 för, 119 emot, 40 nedlagda Omröstning paragraf 10 (NGO-finansiering): 316 för, 253 emot, 14 nedlagda Omröstningsdatum: den 30 april 2026 (Strasbourgsessionen)
Europaparlamentet har röstat ja till en resolution som uppmanar EU-kommissionen att sluta finansiera NGO:er som enligt parlamentet ger en ”vilseledande, militant och ideologisk bild” av djurhållningen. Samma resolution varnar för ersättningsprodukter för kött och andra animalier och särskilt för att de ingår i skolmaten för barn och unga.
Bakom resolutionen står utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling med italienske ECR-ledamoten Carlo Fidanza som rapportör. Texten antogs den 30 april 2026 vid Strasbourgsessionen med 426 röster för, 119 emot och 40 röster nedlagda i slutomröstningen om hela resolutionen. Resolutionen är inte juridiskt bindande, men den signalerar tydligt vilken politisk riktning Europaparlamentets agrarmajoritet vill se inför den kommande EU-strategin för djurhållningssektorn som väntas under 2026.
NGO-finansieringen som ska bort
Den mest uppmärksammade paragrafen är paragraf 10 i resolutionen. Där uppmanas kommissionen ordagrant att sluta finansiera NGO:er som, enligt parlamentets formulering, bedriver så kallad ”riktad lobbying” och förmedlar en ”vilseledande, militant och ideologisk bild” av europeisk djurhållning. Skrivningen omfattar bland annat organisationer som finansieras genom EU:s LIFE-program för miljö och klimat.
Resolutionen nämner inga namn. I praktiken träffar formuleringen de organisationer som arbetar för växtbaserad mat, för djuren och mot klimatskadliga subventioner. Tillsammans utgör de en motvikt mot en mångmiljardlobby inom animaliesektorn.
Resolutionen uppmanar också kommissionen att se till att alla mottagare av EU:s konsoliderade medel redovisar sina möten med EU-institutionernas företrädare när dessa möten syftar till att påverka EU:s politik. På ytan låter det rimligt. Problemet är att kravet bara gäller dem som får EU-stöd, inte de branschorganisationer som har egen tung finansiering. Effekten blir asymmetrisk transparens där civilsamhället granskas medan industrin går fri.
Paragraf 10 antogs i en separat elektronisk omröstning med 316 röster för, 253 emot och 14 nedlagda. Marginalen är alltså betydligt knappare än slutomröstningens 426 till 119. Det visar att NGO-attacken är resolutionens mest kontroversiella inslag. Mer än 40 procent av de röstande ledamöterna avvisade just den här paragrafen. Det är dessa 253 ledamöter och deras politiska grupper som nu kan driva motoffensiven i parlamentet och i debatten om LIFE-programmets framtid.
Underlaget kom bara från industrin
I bilagan till betänkandet finns en formell deklaration över vilka intresserepresentanter rapportören har tagit med underlag från i texten. Listan består av sex aktörer.
- Copa-Cogeca. EU:s största paraplyorganisation för jordbrukets producent- och kooperationsförbund.
- Farm Europe. Brysselbaserad tankesmedja med tydlig profil för konventionellt jordbruk och animaliesektorns intressen.
- Eat Europe. Lobbyorganisation som arbetar för att förbättra köttbranschens marknadsvillkor i EU.
- ASSICA. Italienska charkbranschens intresseorganisation.
- MSD Animal Health. Globalt veterinärmedicinskt företag och en av världens största aktörer inom djurläkemedel.
- KWS. Tyskt utsädesföretag som bland annat tillhandahåller fodergrödor.
Inte en enda hälsofrämjande organisation. Inte en enda klimatorganisation. Inte en enda djurrättsorganisation. Inte ett enda forskningsorgan som arbetar med planetära gränser. Underlaget kom bara från industrin och nu kräver texten att EU slutar finansiera organisationer som granskar branschen. Det är inte balanserad politik. Det är ett dokumenterat lobbyresultat.
Varningen mot ersättningsprodukter i skolan
Punkt 69 i resolutionen pekar ut ”matsubstitut” som ett problem som kommissionen ska beställa vetenskapliga studier om. Texten varnar uttryckligen för inkluderingen av sådana livsmedel i ”matkorgar för barn och unga i skolor”.
Formuleringen är politiskt explosiv. I Sverige har Livsmedelsverket sedan januari 2026 nya nationella riktlinjer för skolmåltider. Baljväxter ska serveras varje dag och rött kött upp till 125 gram per elev och vecka. Gränsen visar att rött kött är ett hälsoproblem. Det är en politisk linje som ligger helt i linje med Nordiska näringsrekommendationerna 2023, WHO:s rekommendationer samt EAT-Lancet-kommissionens uppdaterade rapport från 2025.
EU-parlamentets resolution går i exakt motsatt riktning. I stället för att stödja vetenskapligt grundade kostriktlinjer i skolan vill majoriteten beställa nya studier om sådant som redan är väl utrett av exempelvis WHO, FAO och nordiska näringsexperter. Detta är inte forskningspolitik. Det är en fördröjningstaktik av samma slag som fossilbranschen har använt i decennier för att skjuta upp klimatåtgärder.
Resolutionens egna siffror
Som bakgrundsskäl redovisar resolutionen själv den ekonomiska tyngd som ligger bakom beslutet att skydda animaliesektorn. EU:s djurhållningsproduktion uppgick till 214,3 miljarder euro under 2023, vilket motsvarar 40 procent av unionens totala jordbruksproduktion. EU producerade 40,7 miljoner ton kött samma år. EU har 133 miljoner grisar, 74 miljoner nötkreatur samt cirka 1,63 miljarder fjäderfä. Unionens nettoexport av animaliska produkter uppgick till 37,8 miljarder euro under 2024.
Samtidigt är EU bara 75 procent självförsörjande på protein och importerar över 70 procent av sitt växtprotein, främst sojamjöl och andra oljeväxtprodukter. Det är den verkliga sårbarheten i det europeiska matsystemet. Resolutionen erkänner siffran men drar inte slutsatsen att lösningen ligger i mer baljväxtodling i Europa. I stället vill den skydda djurhållningen, där det importerade sojamjölet blir foder.
Vad detta betyder för Sverige
Sverige är en del av EU och berörs direkt av resolutionens innehåll. Den största oron gäller civilsamhällets möjligheter att verka. European Environmental Bureau, en federation av över 150 miljöorganisationer, har valts ut för 700 000 euro i driftsbidrag från LIFE 2026. Om kommissionen följer parlamentets uppmaning kan sådana medel komma att dras in.
Effekten skulle bli direkt på den svenska debatten. Det är just dessa organisationer som granskar köttbranschens klimatpåståenden, lyfter fram forskning om hälsa och växtbaserad kost samt motverkar den asymmetri som råder mellan industri och civilsamhälle i Bryssel. I en peer-reviewed studie i PLOS Climate från april 2026 klassades 98 procent av världens största kött- och mejeriföretags miljöpåståenden som greenwashing. Studien gjordes av forskare, men det är organisationer som dessa som för ut sådana granskningar i debatten. Förlorar de sin finansiering blir bilden i media än mer skev.
Den andra oron gäller den svenska skolmaten. Resolutionens skrivning om matsubstitut i skolan står i direkt konflikt med svensk politik. Sverige har gått före med konkreta riktlinjer om baljväxter varje dag, ett delsteg mot helt växtbaserad skolmat. Om EU-kommissionen följer parlamentets uppmaning och tar fram studier om ersättningsprodukterna riskerar svensk skolmatspolitik att fastna i en utdragen utredningsprocess där den vetenskapliga grunden redan finns på plats.
Den tredje oron gäller styrningen av EU:s jordbruksbudget. Resolutionens hela utgångspunkt är att skydda en sektor som redan får 82 procent av EU:s jordbruksstöd och står för 84 procent av utsläppen från EU:s livsmedelsproduktion. Hållbart Matsystem har tidigare beskrivit detta utförligt i artikeln Låt EU:s jordbruksstöd gå till mat för människor samt visat hur nöt- och lammkött fick 580 gånger så mycket i CAP-stöd som baljväxter 2020. Resolutionen fördjupar denna snedfördelning.
Vårt krav
Vi vill att EU-kommissionen avvisar resolutionens uppmaning att strypa finansieringen av NGO:er som arbetar för en matomställning. Det är det enda rimliga svaret på ett politiskt dokument där rapportören bara har tagit in underlag från industrin och som riktas mot just de civilsamhällesröster som motverkar greenwashing och kostrelaterad ohälsa.
Kommissionär Christophe Hansen och hela kommissionen står nu inför ett tydligt val. Antingen följer man en icke-bindande resolution som bygger på underlag från industrins lobbyister eller också håller man fast vid den vetenskapliga grunden för EU:s klimat-, hälso- och hållbarhetspolitik. Att tysta civilsamhället är inte transparens. Det är censur av motrösterna i en debatt där industrisidan redan har en överväldigande resursövervikt.
Parlamentet välkomnade själv i maj 2025, i beslutet om ansvarsfrihet för EU:s budget 2023, kommissionens besked att EU-stödet till NGO:er har beviljats och använts i full respekt för fördragen och LIFE-förordningen. Revisionsrätten fann i sin särskilda rapport 11/2025 att reglerna om öppenhet i stort sett följdes när NGO:er fick EU-stöd, men att överblicken över stödet fortfarande inte är tillförlitlig. Att nu vända ryggen åt de slutsatserna vore att underminera EU-institutionernas egen trovärdighet.
Sverige bör därför markera tydligt mot resolutionen och uppmana kommissionen att stå fast vid LIFE-programmets nuvarande utformning. Civilsamhällets röster är inte ett hot mot demokratin. De är en av dess grundvalar.
Slutord
När en politisk majoritet i Europaparlamentet röstar för att tysta de organisationer som granskar dess största budgetpost har något gått fundamentalt fel. Det handlar inte om djurhållningssektorns framtid. Det handlar om huruvida den part som tar emot 82 procent av jordbruksstödet också ska få sista ordet om vilka andra röster som tillåts höras i debatten.
Resolutionen är inte bindande. Den behöver inte följas. Men dess existens visar hur långt animalielobbyn är beredd att gå för att skydda en sektor som står för 84 procent av utsläppen från EU:s livsmedelsproduktion. Det är inte civilsamhället som är militant och ideologiskt. Det är industrin som rapportören tog in underlag från och det är industrins kritiker som nu riskerar att förlora sitt EU-stöd.
Källförteckning
Europaparlamentet (2026). REPORT on how to secure a sustainable future for the EU livestock sector in light of the need to ensure food security, farmers’ resilience and the challenges posed by animal diseases. Rapportör: Carlo Fidanza. A10-0088/2026, 10 april 2026. Omröstning i plenum den 30 april 2026 (Strasbourgsessionen). https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-10-2026-0088_EN.html
Europaparlamentet (2026). RESULTS OF VOTES, P10_PV(2026)04-30(VOT). PE 788.227. Detaljerade omröstningsresultat för Fidanza-betänkandet. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/PV-10-2026-04-30-VOT_EN.pdf
Vegconomist (2026). EU Parliament Votes to Warn Against Plant-Based Foods in Schools and Strip NGO Funding. Den 11 maj 2026. https://vegconomist.com/politics-law/eu-parliament-votes-warn-against-plant-based-foods-schools-strip-ngo-funding/
European Environmental Bureau (2025). Parliament Puts an End to the ’Scandal That Wasn’t’. Den 7 maj 2025. https://eeb.org/en/parliament-puts-an-end-to-the-scandal-that-wasnt/
Europeiska revisionsrätten (2025). Special Report 11/2025: Transparency of EU funding granted to NGOs. Despite progress, the overview is still not reliable. https://www.eca.europa.eu/ECAPublications/SR-2025-11/SR-2025-11_EN.pdf
Kortleve, A.J., Mogollón, J.M., Harwatt, H., Behrens, P. (2024). Over 80% of the European Union’s Common Agricultural Policy supports emissions-intensive animal products. Nature Food 5, 288 till 292. https://doi.org/10.1038/s43016-024-00949-4
Bach, M., Loy, L., Mach, K.J., Shukla McDermid, S., Jacquet, J. (2026). Environmental claims, climate promises, and ’greenwashing’ by meat and dairy companies. PLOS Climate 5(4): e0000773. https://doi.org/10.1371/journal.pclm.0000773
Livsmedelsverket (2026). Nationella riktlinjer för måltider i skolan. Januari 2026. https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/publikationer/broschyr/nationella-riktlinjer-for-maltider-i-skolan/
Europaparlamentet (2026). Texts adopted: How to secure a sustainable future for the EU livestock sector in light of the need to ensure food security, farmers’ resilience and the challenges posed by animal diseases. P10_TA(2026)0157, den 30 april 2026. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-10-2026-0157_EN.html
Europaparlamentet (2025). Discharge 2023: EU general budget, Commission, executive agencies and European Development Funds. P10_TA(2025)0077, den 7 maj 2025, punkt 23. https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-10-2025-0077_EN.html
CINEA (2026). LIFE operating grants for non profit making entities, organisations selected for funding in 2026. https://cinea.ec.europa.eu/system/files/2026-05/LIFE%20operating%20grants_beneficiary%20organisations_2026.pdf



