Igår, den 2 juni 2026, presenterade den tillträdande fyrpartiregeringen med Socialdemokratiet, SF, Moderaterne och Radikale Venstre sitt regeringsunderlag. Det finns två tydliga åtgärder för matmomsen. Momsen på frukt och grönt ska tas bort helt och den generella livsmedelsmomsen ska halveras. Reformen ska genomföras så snart det är tekniskt möjligt.

Stödet bland danskarna är också mycket stort. Upp mot 86 procent vill ha lägre moms på frukt och grönt.

Då Danmark har 25 procents moms innebär halveringen att övriga livsmedel, inklusive kött, mjölk och ägg, får 12,5 procents moms. Frukt och grönt får däremot 0 procent. Det skapar ett tydligt gap på 12,5 procentenheter mellan det vi bör äta mer av och resten av livsmedlen.

I Sverige är samma gap noll. Från den 1 april 2026 halverades matmomsen från 12 till 6 procent, men sänkningen gäller alla livsmedel. Broccoli, köttfärs, ägg och grädde beskattas med exakt samma procentsats. Sverige gjorde alltså maten billigare, men utan att skilja mellan det som stärker folkhälsan och det som skadar den.

Den danska reformen är av stor betydelse. Skatteministeriet uppskattar att den kostar omkring 20 miljarder danska kronor per år. För ett genomsnittligt hushåll motsvarar den enligt Danske Bankens chefekonom en besparing på omkring 500 kronor i månaden, med reservationen att en del kan ätas upp av butiker, producenter och administration.

Tyvärr dröjer det. Skatteministeriet har bedömt att ett differentierat momssystem tar omkring två år att bygga upp och knappast kan vara på plats före 2030.

Två länder, två helt olika prissignaler

Danskarna äter onyttigt

Den nationella kostundersökningen DANSDA 2021-2024 från DTU Fødevareinstituttet visar att bara 7,3 procent av danskarna uppfyller kostråden för frukt och grönt. För baljväxter är siffran ännu lägre: 0,8 procent.

Samtidigt håller sig bara 7,7 procent under rekommendationen för kött, inklusive fågel. Det betyder att drygt nio av tio danskar äter mer kött än vad kostråden rekommenderar.

Slopad moms på grönsaker kan undvika 3 200 dödsfall per år i Danmark

En studie i Nature Food från 2025 av Marco Springmann med flera, där Jørgen Dejgård Jensen vid Köpenhamns universitet är medförfattare, visar att förändrade momsregler för livsmedel kan minska antalet dödsfall med upp till 3 200 personer per år. Det handlar framför allt om färre dödsfall i hjärt-kärlsjukdom, cancer och stroke samt i mindre grad om typ 2-diabetes.

För hela Europa visar samma studie att en kombination av slopad moms på frukt och grönt och höjd moms på kött och mejerivaror kan undvika omkring 170 000 dödsfall per år. Det har vi tidigare skrivit om i Matskatteväxling räddar 170 000 liv i Europa varje år. De ekonomiska nettovinsterna uppskattas till 83 miljarder dollar när skatteintäkter samt hälso- och klimatnytta räknas in.

Varför Sverige behöver matskatteväxling

Sverige bör göra den tillfälliga matmomssänkningen permanent, men bygga om den från grunden. Det räcker inte att göra all mat billigare. Momsen måste styra mot den mat som både stärker folkhälsan och minskar klimatpåverkan.

Därför bör frukt, grönt och baljväxter ha 0 procent moms. Helst bör även fullkorn, bär, frön och annan nyttig växtbaserad mat omfattas. Det är den typen av livsmedel människor behöver äta mer av, men som i dag ofta väljs bort när priset pressar hushållen.

Samtidigt bör animalier som kött, mjölk och ägg beskattas med 25 procents moms. Skälet är enkelt: om även animalier blir billigare försvagas hela styrningen. Då subventionerar staten både det vi behöver äta mer av och det vi inte bör äta.

När den svenska sänkningen av momsen utvärderas inför slutdatumet den 31 december 2027, finns ett naturligt tillfälle att justera momsen. Sverige bör använda det tillfället för att anpassa matmomsen till de nordiska kostråden och till omställningen mot växtbaserad mat.