Världshälsoorganisationen (WHO) presenterar i en ny policyrapport konkreta rekommendationer om hur länder kan använda matskatter för att främja både folkhälsan och miljön. Rapporten ”Food taxes for a healthy diet: time for action” publicerades 5 september 2025 av WHO:s regionkontor för Europa i Köpenhamn. Huvudförfattare är Franco Sassi från Centre for Health Economics & Policy Innovation vid Imperial Business School i London.

Fokus på animaliska produkter

Ohälsosamma dieter orsakar miljontals dödsfall årligen. Samtidigt står matproduktionen för över en tredjedel av världens växthusgasutsläpp. Rapporten betonar att matskatter inte bara ska straffa ohälsosamma val. De ska istället skapa incitament för hållbara alternativ.

Animaliska produkter som kött och mejeri pekas ut som särskilt problematiska. Deras produktion genererar höga utsläpp av växthusgaser. Regeringar kan höja priserna på dessa produkter genom moms. Samtidigt kan de sänka priserna på frukt, grönsaker och fullkorn. Som rapporten konstaterar:

”Subsidies on healthy foods, possibly in the form of tax reductions, can have additional nutritional and health benefits.”

Portugal har tillfälligt sänkt momsen på frukt och grönsaker. Detta gjorde hälsosamma livsmedel mer tillgängliga för konsumenterna.

Dokumenterade hälso- och miljövinster

Rapporten bygger på omfattande modellstudier som visar dubbla vinster. En brittisk studie från 2013 undersökte effekterna av att inkludera samhällskostnader för växthusgaser i matpriser. När skatter lades på livsmedel med höga utsläpp minskade de årliga dödsfallen från kroniska sjukdomar med cirka 7 770 personer i Storbritannien. Konsumtionen av mättade fetter och kalorier minskade. Utsläppen sjönk med 18 683 kiloton CO2-ekvivalenter per år. Skatten genererade dessutom intäkter på 2 miljarder pund.

En nyare studie från 2025 simulerade momsreformer i EU och Storbritannien. Rapporten visar:

”A modelling study of possible increases in VAT on meat and dairy products, and a decrease on fruit and vegetables, in the European Union and United Kingdom, estimates a 3% reduction in deaths from diet-related diseases, as well as a 6% reduction in GHG emissions, land use and eutrophication potential, and a 5% reduction in freshwater use.”

Den kombinerade strategin med högre skatt på animalier och lägre på vegetabilier kan rädda 170 000 liv per år. Ökningen av grönsakskonsumtion står för 51 procent av hälsovinsterna. Fruktkonsumtionen bidrar med 23 procent. Skatteintäkterna ökar med 45 miljarder USD medan de totala matkostnaderna blir nästan oförändrade.

Rätt prioriteringsordning för hållbar diet

Rapporten presenterar en tydlig prioriteringsordning för en hållbar diet. Växtbaserade basvaror som frukt, grönsaker och fullkorn ska gynnas med lägre skatter. Magra proteiner som baljväxter erbjuder näring utan stora miljöbelastningar. Animaliska produkter som kött och mejeri ska beskattas högre för att minska konsumtionen. Detta minskar risken för hjärtsjukdomar och fetma samtidigt som miljöpåverkan reduceras.

Sex principer för framgång

WHO rekommenderar sex principer för lyckad implementering. Utgå från befintliga skatter istället för att skapa helt nya system. Förbered er på motstånd från livsmedelsindustrin. Inför robust övervakning av prisförändringar och hälsoeffekter. Transparens motverkar industrilobbyism.

Rapporten noterar dock vissa utmaningar. Hälsomålen uppnås främst genom ökad konsumtion av växtbaserat. Miljövinsterna kommer från minskad konsumtion av animaliskt. I vissa länder som Bulgarien och Danmark kan miljöeffekterna bli negativa om subventioner leder till överkonsumtion.

Dags att agera

WHO:s budskap är tydligt. Skatter på kött och mejeri kombinerat med lägre skatter på hälsosam växtbaserad mat räddar liv och minskar utsläpp. Som rapporten sammanfattar det:

”The combined approach resulted in a 3% reduction in deaths from diet-related diseases (170,000 per year), primarily through increased vegetable consumption (51% of health gains) and fruit (23%), along with reduced red meat consumption.”

Nu uppmanar WHO regeringar världen över att agera. Verktygen finns. Evidensen är stark. Det som behövs är politisk vilja att genomföra förändringarna.