
Artikeln är publicerad i flera tidningar.
Hushåll i Sverige har drabbats hårt av stigande matpriser och det larmas om brist på svenskt nötkött. Regeringens svar? Att halvera matmomsen på allt från april 2026 till december 2027, en subvention på 37 miljarder kronor. Men varför öka efterfrågan på kött när bristen redan är ett faktum? Det är inte köttbrist vi ska oroa oss för, utan politisk ovilja att ta chansen att ställa om.
Köttbristen visar vägen mot ett hållbart matsystem där politiken äntligen kan styra konsumtionen mot framtidens mat. Politikerna i Sverige borde därför kräva en permanent matskatteväxling: nollmoms på baljväxter, frukt och grönsaker och en punktskatt på kött. Det är modern politik som gynnar både klimat, natur och folkhälsa.
Regeringens tillfälliga momssänkning gör all mat billigare, även det klimatskadliga nötköttet. Forskare visar i studien ”Matskatteväxling – en god idé?” en klokare väg: en permanent matskatteväxling som gör bönor, linser och grönsaker helt momsfria medan nötkött får en skatt på 31 kronor per kilo.
Skillnaden är avgörande. Nollmoms gör den hälsosamma matkassen markant billigare än regeringens förslag om 6 procents moms. Hushållens kostnader för frukt och grönsaker skulle minska avsevärt mer än vad den halverade momsen möjliggör.
Samtidigt innebär regeringens modell att skattebetalarna i 21 månader ska subventionera även det kött som orsakar enorma miljöskador. En ny omfattande studie från The Food Foundation visar att konsumtion av nötkött driver på utrotningen av djurarter världen över. Ett kilo nötkött släpper ut 70 gånger mer växthusgaser än bönor, enligt RISE klimatdatabas. Ändå vill regeringen sänka momsen lika mycket på båda. Med en matskatteväxling skulle priserna i stället spegla de verkliga kostnaderna för klimat och natur.
En matskatteväxling beräknas rädda 700 liv varje år i Sverige genom minskad förtida död. Regeringens tillfälliga momssänkning sparar inga liv, den gör bara all mat tillfälligt billigare oavsett hälsoeffekt. För Sverige skulle en permanent skatteväxling betyda färre hjärtinfarkter, lägre diabetesrisk och minskade sjukvårdskostnader.
Det verkliga problemet är inte köttbrist, utan bristen på modern matpolitik. När regeringen slösar 37 miljarder på en kortsiktig rabatt bör politikerna i Sverige protestera och kräva en permanent matskatteväxling. Kostnaden för staten blir densamma men vinsten för folkhälsan, klimatet och framtiden blir bestående.
Källor
Dagens Nyheter – ”Köttbrist i flera år framåt: ’Varit bortskämda'”:
https://www.dn.se/sverige/kottbrist-i-flera-ar-framat-varit-bortskamda/
SVT Nyheter – ”Tidöpartierna föreslår tillfälligt sänkt matmoms” (16 miljarder 2026, 21 miljarder 2027):
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/tidopartierna-haller-presstraff-om-budgetnyhet
Chalmers-forskning om matskatteväxling (31 kr/kg på nötkött, 700 liv/år):
Chalmers/Mistra Sustainable Consumption – ”Matskatteväxling – en god idé?”:
https://research.chalmers.se/publication/545298/file/545298_Fulltext.pdf
Klimatdata för livsmedel:
RISE Klimatdatabas – Öppna listan (nötkött 28 kg CO₂e/kg, torkade bönor 0,4 kg CO₂e/kg):
https://www.ri.se/sites/default/files/2025-05/RISE%20%C3%96ppna%20listan%202.3%202024.pdf
The Food Foundation – ”The Nature and Biodiversity Cost of our Diets”:
https://foodfoundation.org.uk/sites/default/files/2025-09/TFF_Biodiversity%20briefing_UPDATED.pdf