Hållbart Matsystem

Exempel på framgångssagor med rewilding i Sverige: Bävern och vildsvinet

Sveriges historia uppvisar lysande exempel på rewildingens kraft. För 100 år sedan fick ett par bävrar nytt hem i Bjurälven efter artens tidigare utrotning i landet. Resultatet är att idag lever i Sverige uppskattningsvis 130 000 bävrar, vilket utgör en av naturvårdens mest framgångsrika insatser någonsin.

Tack vare bävrarnas återkomst har nya våtmarker vuxit fram, vilka nu fungerar som effektiva kolsänkor. Samtidigt har de främjat biologisk mångfald och återställt naturliga vattendrag över hela landet. Detta framgångsrika exempel illustrerar tydligt naturens förmåga att läka sig själv när nyckelarter återförs till sina ursprungliga miljöer.

Vildsvinet är ett annat lysande exempel: Utrotad sedan 1800-talet återuppstod arten oväntat när några individer rymde från hägn under 1970-talet. Från färre än 100 djur har stammen expanderat till omkring 300 000 vildsvin idag. Trots sin kontroversiella status fyller vildsvinet en central ekologisk funktion – dess bökande i jorden befrämjar fröspridning och skapar vitala mikromiljöer för otaliga insekter och växter.

Tillsammans belyser bävern och vildsvinet rewildingens enorma potential: När nyckelarter återerövrar sin plats i landskapet, uppstår positiva ekologiska kedjereaktioner som gynnar såväl klimatet som den biologiska mångfalden.

Nyckelarter för lyckad rewilding i Sverige

En framgångsrik rewilding av svenska landskap kräver återetablering av ekosystemens nyckelarter – sådana arter som utövar särskilt stor påverkan på sin omgivning och därmed skapar gynnsamma förutsättningar för andra arter. Följande arter framstår som särskilt betydelsefulla för rewilding i Sverige:

Visenter (Bison bonasus)

Som Europas största däggdjur som lever på land, omformar visenterna aktivt landskapet med sitt betesmönster, vilket skapar varierande mosaikmiljöer och främjar biologisk mångfald. Dessa imponerande djur modifierar vegetationen kontinuerligt genom sitt selektiva bete, trampande och gnagande på bark. Till skillnad från tamboskap lever visenter helt fria liv utan att exploateras för mänskliga syften. Deras ekologiska avtryck skiljer sig fundamentalt från tamkors eftersom de naturligt rör sig över vidsträckta områden och därigenom bidrar till markvegetationens naturliga återhämtning.

Runtom i Europa har visenter framgångsrikt återinförts i flera regioner, exempelvis i den mytomspunna Bialowiezaskogen mellan Polen och Belarus, i Karpaternas bergsområden, i Vanatori Neamt Natural Park (Rumänien) samt inom olika naturreservat i Tyskland, Ukraina och Spanien.

Uroxar (Bos primigenius)

Innovativa projekt som Tauros-programmet arbetar nu med att återskapa denna utdöda art genom avancerad selektiv avel av primitiva boskapsraser. Medan moderna mjölk- och köttkor avlats ensidigt för maximal produktion, alltid på bekostnad av deras välbefinnande, är återskapade uroxarna en återgång till naturlig anpassning. Fria från mjölkning, kastrering och slakt håller dessa djur landskapen öppna på ett naturligt sätt.

Historiskt sett försvann den sista kända vilda uroxen, en ko, år 1627 i Polens Jaktorówskog. I Sverige levde uroxar under förhistorisk tid men dog ut lokalt, sannolikt under järnåldern – även om den exakta tidpunkten förblir osäker på grund av begränsade arkeologiska belägg. Intensiv jakt för föda och råmaterial kombinerat med omfattande habitatförlust från skogsröjning och expanderande jordbruk, bidrog till artens försvinnande från Sverige.

Vargar

Sveriges vargstam behöver utökas avsevärt. Dessa effektiva ekosystemarkitekter fungerar helt utan stängsel eller mänsklig styrning. Naturligt reglerar de bestånden av klövdjur, vilket motverkar överbetning och därmed främjar skogens förnyelse. En starkare vargstam återställer den naturliga balansen i ekosystemet.

Lodjur

Populationen av lodjur måste tillåtas växa betydligt i Sverige. Som landets största kattdjur bidrar lodjuret väsentligt till ökad biologisk mångfald genom sin reglering av mindre växtätare. Dessa diskreta, självständiga rovdjur kräver stora, sammanhängande skogsområden för sin överlevnad. Med tillräckligt många lodjur kan ekosystemet återgå till naturligare funktionsmönster.

Ekologiska fördelar med rewilding

Klimatnytta

Rewilding medför omfattande klimatfördelar för vår planet. Återställda orörda skogar och naturområden förbättrar markens förmåga att absorbera koldioxid markant, vilket representerar en av våra mest effektiva metoder för att minska atmosfärens växthusgas-koncentration. Jämfört med brukad mark lagrar naturliga, ostörda ekosystem kol väsentligt effektivare eftersom koldioxid binds både i trädens biomassa och i markens rika organiska material.

Återkomsten av stora gräsätare som visent och uroxe skapar dessutom värdefulla mosaiklandskap där öppna ytor och skogsområden existerar sida vid sida. Denna variation förstärker ekosystemets kolbindande kapacitet ytterligare. Särskilt effektiva kolsänkor utgörs av de våtmarker som uppstår genom bäverns envisa dammbyggande verksamhet.

Biologisk mångfald

När nyckelarter som visenter, uroxar, vargar och lodjur återvänder till landskapet, återställs ekosystemens naturliga jämvikt. Landskapet omformas positivt av dessa djurs närvaro som skapar variationsrika livsmiljöer och naturligt reglerar andra arters populationer, vilket främjar utvecklingen av en rik, diversifierad flora och fauna.

Varje återintroducerad art genererar ekologiska ringar på vattnet genom hela ekosystemet. Rovdjurens återkomst förändrar exempelvis betesdjurens beteendemönster, vilket i sin tur omvandlar växtlighetens sammansättning. Stora gräsätares betande öppnar upp gläntor i skogen där ljuskrävande växter kan etablera sig. Bävrarnas idoga dammbyggen skapar livsviktiga våtmarker som erbjuder perfekta habitat för groddjur, insekter och vadarfåglar.

Naturliga processer återupprättas successivt genom rewilding, vilket resulterar i ekosystem med avsevärt förbättrad motståndskraft mot klimatförändringar och extrema väderfenomen. Följaktligen utvecklas robusta, självreglerande ekosystem där ett rikt spektrum av arter kan samexistera och frodas.

Naturliga processer

Vitala processer inom rewildingen är:

• Naturlig succession – växtsamhällen utvecklas fritt och organiskt över längre tidsperioder
• Naturlig störning – bränder, översvämningar och stormar tillåts forma landskapet dynamiskt
• Näringsämnens kretslopp – organiska näringsflöden återaktiveras via naturlig nedbrytning och återföring
• Hydrologiska processer – vattnets naturliga flöden och översvämningscykler får återkomma
• Predation – rovdjuren balanserar bytesdjurens populationer utan mänsklig inblandning
• Fröspridning – vilda djur transporterar frön över landskapet och påskyndar därmed skogens föryngring

Vad kan rewilding innebära för Sverige?

För Sveriges del erbjuder rewilding flera avgörande möjligheter:

1. Klimatavtrycket minskar drastiskt genom förstärkt kolbindning i restaurerade naturområden
2. Biologisk mångfald blomstrar när nyckelarter återvänder och naturliga processer återuppstår
3. Motståndskraften förstärks betydligt mot klimatförändringar och extrema väderfenomen
4. Nya ekonomiska möjligheter uppstår via expanderande naturturism och värdefulla ekosystemtjänster
5. Vattenbalansen i landskapet normaliseras, vilket motverkar såväl torka som översvämningsrisker
6. Folkhälsan förbättras märkbart genom ökad tillgång till storslagna naturupplevelser

Med sina vidsträckta landområden kombinerat med relativt låg befolkningstäthet besitter Sverige mycket bra förutsättningar för en ambitiös och storskalig rewilding. Målmedvetna, strategiska insatser kan transformera landet till ett vildare Sverige där naturens självreglerande processer får spelrum – med omfattande fördelar för människor, djurliv och det globala klimatet.

Sammanfattning: Rewilding – den ekologiska återställningens kraft

Rewilding innebär en grundläggande omvärdering av relationen mellan människan och naturen. Istället för att betrakta naturmiljöer som resurser för exploatering, erkänner rewilding naturens egenvärde och starka förmåga till självläkning. När vi återställer ekosystemen och deras nyckelarter möjliggörs en framtid där människor och natur existerar i harmonisk balans.

Framgångssagorna med bävern och vildsvinet bekräftar rewildingens enorma potential i svenska landskap. Dessa lyckade exempel kan nu expanderas till fler arter och större områden med hjälp av målmedvetet stöd, fördjupad kunskap och brett engagemang. Resultatet blir ett Sverige som präglas av ökad vildhet, biologisk rikedom och ekologisk motståndskraft.