Etikett: Miljö & klimat

Enligt FN:s rapport Global Report on Food Crises ökade antalet akut hungriga människor med 33,7 procent förra året, från 197 till 258 miljoner.

Detta är en oerhört allvarlig utveckling som hotar Agenda 2030 i sin helhet, FN:s ambitiösa globala initiativ som omfattar 17 mål för en hållbar framtid. Medvetenheten kring Agenda 2030 är visserligen hög inom Sveriges kommuner, enligt SKR. Men tyvärr lyser konkreta åtgärder med sin frånvaro. Att övergå till växtbaserad kost inom kommunal måltidsverksamhet är en kraftfull strategi för att främja samtliga Agenda 2030:s mål, inklusive målet att utrota hungern.

Växtbaserad kost gynnar mål 1 “Ingen fattigdom” och mål 2 “Ingen hunger” eftersom produktion av animalier är en extremt resursintensiv process som kräver stora mängder mark, vatten och foder. Det driver upp livsmedelspriserna, vilket gör det svårare för fattiga människor att få tillgång till näringsrik mat.

En studie från University of Minnesota visar att 36 procent av världens grödor används som djurfoder, medan bara 12 procent av dessa kalorier bidrar till människors kost. Om vi istället odlar grödor för mänsklig konsumtion kan vi öka tillgängliga kalorier med upp till 70 procent och därigenom föda ytterligare fyra miljarder människor.

Mål 3, 4, 5 och 10 handlar om god hälsa och välbefinnande, god utbildning, jämställdhet och minskad ojämlikhet. De är alla starkt kopplade till våra kostvanor. En växtbaserad kost minskar risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar, och bidrar till att minska problemet med antibiotikaresistenta bakterier och zoonoser. Det bidrar till att minska ojämlikheter, eftersom friskare människor och lägre livsmedelspriser skapar möjligheter för fattiga att satsa på utbildning – oavsett kön, socioekonomisk ställning eller geografisk plats.

Världscancerfonden och The American Heart Association rekommenderar en kost med mycket fullkorn, grönsaker, frukt och baljväxter. Djurindustrin står för över hälften av den globala antibiotikaförbrukningen och zoonoser uppstår vanligtvis när virus muterar i den extremt trånga och ohygieniska miljön där.

Växtbaserad kost är ett viktigt verktyg för att uppnå mål 6 ”Rent vatten och sanitet för alla”. Genom att konsumera vegetabilisk mat minskas vattenanvändningen vid matproduktion, vilket gynnar bevarandet av våra vattenresurser. Dessutom minskas utsläppen av föroreningar i våra vattendrag, vilket leder till förbättrad vattenkvalitet.

Mål 7, 9 och 11 i Agenda 2030 handlar om hållbar energi, hållbar industri och hållbara städer och samhällen. I dessa sammanhang är det viktigt att notera att det krävs ungefär 11 gånger mer fossilt bränsle att producera en kalori animaliskt protein än en kalori växtbaserat protein.

Angående mål 8 “Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”: Enligt studien The Psychological Impact of Slaughterhouse Employment löper slakteriarbetare runt om i världen en betydligt högre risk att utveckla allvarliga psykiska besvär på grund av de stressande och traumatiska arbetsförhållandena. En övergång till en växtbaserad matproduktion skulle innebära att dessa smutsiga och farliga jobb ersätts med nya jobb inom den ofta innovativa och miljövänliga växtbaserade livsmedelssektorn. Detta bidrar till att förbättra arbetsvillkoren och den ekonomiska tillväxten.

FN:s rapport Livestock’s Long Shadow konstaterar att djurhållningen är en av de två eller tre största orsakerna till de allvarligaste miljöproblemen, inklusive klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och vattenföroreningar. Djurhållning släpper ut enorma mängder växthusgaser i atmosfären i form av metan, koldioxid och lustgas. Därför gynnas mål 12 “Hållbar konsumtion och produktion” och mål 13 “Bekämpa klimatförändringar” av en övergång till ett växtbaserat livsmedelssystem.

Växtbaserad mat gynnar mål 14 ”Hav och marina resurser” eftersom fiskeindustrin är ett akut hot mot världens marina ekosystem. I Östersjön har torsken kollapsat, och situationen för sill och strömming är ytterst allvarlig. Fiskodlingar läcker ut näringsämnen, mediciner och bekämpningsmedel och förbrukar en stor andel av vildfångade fiskar, vilket bidrar till att tömma haven.

Växtbaserad mat bidrar till mål 15 ”Ekosystem och biologisk mångfald” genom att minska efterfrågan på kött, ägg och mejeriprodukter. Lantbruksdjur och människor breder nämligen ut sig globalt i en rasande fart och tränger undan de vilda däggdjuren. När skogar skövlas för att ersättas av foderodlingar och betesmarker, förlorar vilda djur sina livsmiljöer. Enligt WWF utgör vilda däggdjur endast 4 procent av den totala biomassan, alla däggdjur inräknade.

Växtbaserad mat bidrar till mål 16 ”Fredliga och inkluderande samhällen” genom att minska konflikter om naturresurser då animalieproduktion kräver enormt mycket mark och vatten. Till exempel är djurhållning den största orsaken till skogsskövling i Amazonas, vilket ofta leder till konflikter mellan djurindustrin och urbefolkningen.

För att nå mål 17 ”Genomförande och globala partnerskap” är det viktigt att Sveriges kommuner, som verkar nära medborgarna, tar på sig ledartröjan genom att införa växtbaserad kost som standard i måltidsverksamheten. Det skulle främja alla Agenda 2030:s mål och inspirera andra städer och organisationer runt om i världen att följa efter.